Att börja sitt nya liv på Fettisdagen var väl kanske inte helt genomtänkt. Det går liksom inte att tacka nej till semla en dag som denna när det bjuds. Så är det bara.
Men och andra sidan blev jag bara mer sporrad och faktiskt ta tag i träningen som jag sagt. Och nu är det sagt och gjort.
Ska börja lite lätt. Så idag tog jag en extra lång promenad hem från tåget. Väl hemma gjorde jag övningar jag fått av en PT. Då hade jag en stepbräda till hjälp. Idag fick det bli trappen. Det gick precis lika bra. Mage, armar, rumpa, rygg. Lär kännas i kroppen imorgon... Shit vad otränad jag är! Äckligt.
Äntligen blev en julklapp, som stått och dammat i ett hörn, invigd.
Träningsmattan!