Gud, jag blir lika försvånad varje gång jag ser mig själv i spegeln. Glömmer liksom bort att jag har långt hår nu. Hello!
Jag gillart! Det börjar mer och mer kännas som mitt eget.
Det är riktigt trötta tider nu... Har varje morgon lust och lägga mig platt på mage och slå nävarna i golvet, sprattla och gråta likt ett litet trotsigt barn. Buuäää!
Men nu är det så att jag inte är ett litet barn. Bara och bita ihop alltså. Skit.
I kväll - STORSTÄD. Oj Oj Oj vad roligt...