När jag idag efter lunchen står och väntar på att teet ska koka upp kommer Tobbe från datasupport fram, lägger en hand på ryggen, gnussar lite och frågar hur det är?
"Lite trött, annars bra!" svar jag och ler.
Jag gillar det här med närkontakt. Jag gillar att bli tagen på. (Inge snusk nu, ni förtår vad jag menar...) En vänlig hand på axeln, en värmande kram eller en arm runt ens axlar som gärna skakar om en lite grann. Det får en att må bra, omtyckt på nåt vis.
Jag själv är fruktansvärt dålig på det. Tar aldrig initiativ till det. Jag vill, men jag gör det inte. Vet inte riktigt varför... Vågar liksom inte och blir lite blyg. Visst, en kram... men det där lilla extra.
Min svägerska Dolly är en helt fantastisk människa när det gäller det här. Alltid en bamsekram när man kommer. Alltid en bamsekram när man går. Alltid en omtänksam touch i förbifarten. Sånt gillar jag skarp!
