Min plan var att ta en kortis promenad efter jobbet från Thorildsplan hem till mina hoods. Men när jag stod mitt i rålambshovsparken med en grym låt i lurarna ville jag inte alls gå hem. Det var så otroligt skönt ute och jag ryktes med av musiken.
Så istället för att gå över västerbron hemåt styrde mina fossingar vidare på en powerwalk längst med norrmälarstrand...
... förbi stadshuset och över till söder och hela vägen längst med södermälarstrand. Fint i Stockholm stad! Speciellt i en solnedgång... Vackert!
Nu däremot är jag totalt söndergråten.
Har precis tittat på I taket lyser stjärnorna...
Jenna är en fjorton år och borde bara behöva oroa sig för brösten som aldrig växer, varför hon inte är lika populär som Ullis-knullis och hur hon ska få Sakke Snygg Snygg Snygg att bli kär i henne, eller åtminstone upptäcka att hon finns. Men hemma hos Jenna finns en jobbig mormor och en älskad cancersjuk mamma, och i Jennas fick ligger en bortglömd dikt: Om du dör mamma, då tar jag livet av mig...
Hemska cancer... Det är så otroligt vanligt nu för tiden. Min högerhand är redan räknad med vänner och bekanta vars nära och kära som har drabbats. Och det under de senaste åren...