Jag känner mig så vilsen. Mina 7000 funderingar över livet suger musten ur mig. Vad vill jag egentligen med mitt liv? När kommer lampan ovanför mitt huvud tända till och jag får den där aha upplevelsen - Såhär vill jag ha det!
Jag känner mig aldrig riktigt nöjd. Jag slits mellan olika viljor. Har ingen ro i kroppen och tror minsann att alla har det bättre än mig. Varför är det så?
Ena stunden trivs jag med vårt fria liv i vår fina lägenhet i stan och våra utflykter till Sälen på vinterhalvåret. Nästa sekund har jag lust och slå mig till ro i ett större boende, skaffa barn och leva villa-volvo-hund.
Eller varför inte bara dra härifrån. Har alltid haft en liten dröm. Fly till stranden. Typ som Tom Cruise i Coctail. Pysa till Bahamas. Jobba i nån liten bar. Dricka drinkar, plocka Cocosnötter, lära mig surfa och leva ljuva livet utan några som helst bekymmer. Bara ta dagen som den kommer... Hur skönt vore inte det?
Förstår ni vad jobbigt det är att gå runt och undra vart ens plats i livet är?
Så länge jag kan minnas så har jag levt med den här oron i kroppen. När kommer jag känna mig tillfreds med det jag gör? Vad ska jag göra får att komma ifrån tankar som skenar?
Äh jag vette fan! Samtidigt som hjärnan går på högvarv och tankarna spinner på som en hamster i sitt lilla springhjul så känner jag mig helt tom...
När blir man vuxen och klok?
